Tankar om ljus och om betydelsen av att ta vara på livets ljusglimtar

Det är dags att packa för att återvända till Stockholm och dess ljus. Vi har varit här i tre veckor med mycket snö och dagarna blir längre. Jag vill påstå att gatljus, neonskyltar, upptända husfasader med spotlight i skyltfönster etc. inte kan mäta sig med naturens ljussättning med bl.a. vit snö, månsken och stjärnklar himmel. Det konstgjorda ljuset flödar över människor, gator och torg. Det kräver dessutom en hel del energier.

I Sundsvalls Tidning gick det att läsa om ljusglimtar som saknas. Det är hos äldreomsorgen i Timrå kommun. Här har man infört ransonering och de boende får nöja sig med max 2 koppar kaffe om dagen samt 2,5 dl mjölk och 2 brödskivor utöver måltiderna. Det är bedrövligt att läsa samtidigt som UR visade ett äldreboende i Danmark där fick dom både röka och dricka alkoholhaltiga drycker. Personalen dansade med de boende etc. Årskostnaden per boende sjönk och medellivslängden ökade i förhållande till de hem där det är förbud mot tobak och alkohol.

Jag är övertygad om att det går att skapa ett mer innehållsrikt liv om vi dels lär oss att leva närmare naturen och dels vågar gå utanför normen. Bejaka det som känns lustfyllt. Ett gott skratt för länger livet.