måndag 19 april 2010

Varför söker vi anställningsbara individer när vi egentligen behöver entreprenörer

Livets vandring från vaggan till graven är en väg kantad med utmaningar, nya lärdomar, insikter, besvikelser, lyckorus etc. Till detta läggs den uppfostran vi får i hemmet, i skolan och i samhället i övrigt. Målet är att varje individ skall bli självförsörjande och anställningsbar. Vi skall skaffa en yrkesutbildning och växa i karriärträdet. Där skall frukterna mogna och vi kan med stolthet bära lövverket. Det handlar om att vi skall bli anställningsbara och leverera resultat till arbetsgivarna. Vi måste vara anpassningsbara på arbetsplatsen om det skall fungera. Arbetsgivarna undviker konflikter.

Om man inte passar in i mönstret då väljer man sina egna vägar och värderar framgången i livskvalitet, tillfredsställelse, frihet etc.

Frågan är om inte företagen är mer betjänta av att snegla på utvecklingsförmåga istället för anpassningsförmåga. Hur tar vi hand om entreprenörerna och bejakar energiflödet? Alltför många skickliga medarbetare lämnar företagen och startar eget när företagskulturen sätter käppar i hjulen.

Inga kommentarer: