Efter regn kommer solsken

Igår hade jag mitt sista nätverskmöte före sommaruppehållet. Vi var på en större svensk industri med anor från 1500-talet. Hösten 2008 drabbades företaget som så många andra av lågkonjunkturen och det blev tvärstopp i produktionen. Styrelsen reagerade med att sätta stopp för alla investeringar, inga nyrekryteringar fick göras utan alla kontrakt med visstidsanställd personal och inhyrda konsulter avslutades, etc.

18 månader senare blev situationen den omvända. Idag är det en ständig kamp för att kunna leverera produkterna till sina kunder i rätt tid. Orderböckerna fylls och den finansiella osäkerheten är som bortblåst.
Nu skickar ledningen ut helt andra signaler. Nu skall vi investera för att kunna öka produktionskapaciteten när marknaden för våra produkter har öppnats.

Det är snabba kast från mörker till klarblå himmel och under den korta tiden som lågkonjunkturen varade hann man ta en hel del "kortsiktiga" beslut. Nu är avkastningen högre än förväntat och förmodligen var det, de så kallade kortsiktiga besluten av sådan karaktär att det hade inte gått att fatta i goda tider.

Det behövs dåliga tider ibland för att ge utrymme till kreativa lösningar och ibland obekväma beslut.

Att sänka tempot under semestern är en konst

Att sänka tempot är en konst. Den kan utvecklas under semestern. För egen del så finns det där behovet av att göra något annat under semestern än det som jag kan göra under resten av året. Resan är naturligtvis ett sådant inslag. Nu finns tiden och möjligheten och då uppstår frågan; Vart skall vi åka?

Nästa tanke som poppar upp är också ett projekt. Det är roligt att ha ett projekt att ta tag i när man är ledig. På Änglagård finns oanade möjligheter till att driva ett projekt.

Social samvaro är också viktigt. Nu vill jag träffa nära och kära och det får ta den tid det tar. Att läsa för att få nya kunskaper, insiker och perspektiv på tillvaron är andra prioreteringar jag vill göra. Listan kan göras längre. Frågan är egentligen; vad menar vi med att bara vara? Jag tror att jag är alldeles för upptagen av idéer och tankar till en värdefull semester, så jag tror inte att jag sänker tempot. Det som händer är att jag gör andra saker när inte plikten kallar på min närvaro vid en plats och tidpunkt. Friheten att göra vad jag vill i min egen takt, värdesätter jag som störst inför semestern.

Ett värmande möte

Ett värmande möte hos Anders. Dvs hos en av mina deltagare i chefsnätverk. Vi satt på hans terrass och berättade om våra steg på livets vandring. Solen sken från en klarblå himmel och fåglarna kvittrade. En av deltagarna kom från läkarundersökningen med ett glädjebesked. Operationen hade varit lyckosam och han är fri från cancer. Vi delade hans glädje.

Tre av deltagarna var på Änglagård förra veckan. De var mycket nöjda med ett annorlunda program som vi hade skapat och en tyckte det var jättehäftigt med tidig frukost utomhus trots kyla och blåst! Jag var bekymrad över ett eventuellt misslyckande medan de i själva verket visade sig vara ett välkommet alternativ till hotellfrukost.

Härligt att höra och i augusti välkomnar vi till ett extrainsatt seminarium på Änglagård med samma tema. Programmet finns på vår hemsida www.etarn.se och temat är Livsstil

Ingenting är nytt under solen

På Änglagård talade vi om trender och bruk i ett framtida perspektiv. En tanke som vi återkom till då är självhushållet. Vi talade om att det är på väg in igen i vårt samhälle. Många uppfattar självhushållet som ett värdefullt alternativ till livsmedelsindustrins produkter. Vi vet om att vår hälsa är beroende av vad vi förtär och hur ofta vi motionerar. För sextio år sedan var det många på landsbygden som praktiserade självhushåll. En ko, en gris och en åkerlapp där man odlade sina egna grönsaker. I naturen tog man vara på bär, svamp, fisk och djur.

Igår hade jag nätverksmöte i Västerås Stadshus och blev medveten om att nu framstår det fysiska mötet som häftigt för våra ungdomar. Svenska Kyrkan bjuder in 15åringar till konfirmationsläger i Rättvik under en treveckors period. En av attraktionerna är att konfirmanderna får inte ta med sig sina datorer och mobilerna får användas max 10 minuter om dagen. Ungdomarna tycker det är jättekul att de skall ta paus från den digitala världen!

Skattjakt på vinden

Nu har vi tillsammans med våra nätverksdeltagare besökt olika miljöer, inom- och utomhus. Varje möte med skapande entreprenörer var unikt på sitt sätt. Från kalkonfarmen i de djupaste skogarna till jägaren som även jagar björn i Sibirien. Sättet att överleva är många.

Hos målaren och konstnären blev jag inspirerad till skattjakt på vinden. I vårt sommarhus på Änglagård har vi tagit fram gamla tapeter från förra sekelskiftet dock inte helt utan skavanker. Det estetiska värdet mäts mot det historiska värdet med dessa gamla murriga och storblommiga tapeter i en färgskala från grått till lila. Skavankerna har fastnat på min näthinna många gånger.

Hos Curt Agge finns det gott om konst. Han är en mycket stor och entusiastisk konstsamlare. I salar, rum, korridorer, ja snart sagt överallt hänger det bilder i hans hus. Varför inte? Finns det några tavlor på vår vind som kan dölja skönhetsfläckarna? Det gjorde det, även om jag inte hittade några dyrgripar på vinden.

Temat är livsstil

Ny vecka med nya möten och många berikande intryck ser vi fram emot på Änglagård. Vi har seminarium i tre dagar där vi möter skapande entreprenörer och de som har valt en annorlunda väg till försörjning. Gemensamt för de alla är att de finner ett lugn i naturen men också att den har en stärkande och läkande kraft.

Curt Agge är en av de entreprenörer som vi möter, en väletablerad bildkonstnär och skulptör. Curt är idag 81 år, reser över hela världen för att få nya upplevelser. Han och hans fru köpte den gamla byskolan och omvandlade den till bostad och ateljé. Vid dryga 20 års ålder blev han dömd till att sitta i rullstol och till ett liv som sjukpensionär. Han vägrade acceptera den sanningen och valde att skapa ett eget träningsprogram. Han lyckades!

Naturen är välkomnande i denna ljuva sommartid och högtrycket kommer som på beställning. Det svenska ljuset är fantastist och vad mer kan vi begära?

Medmänniskan är en underskattad tillgång

Jag hörde en stressforskare för lite sedan som talade om vikten av att sköta sin kropp och själ för att klara stressrelaterade situationer bättre. Vi drabbas alla av mer eller mindre tuffa utmaningar vid olika tillfällen i livet. Det han nämnde var betydelsen av vår egen livserfarenhet, självkänsla, kost, motion och sömn vilket vi oftast är medvetna om och försöker förhålla oss till. Om detta talar vi vid kommande seminarium, 2-4 juni, på Änglagård. Temat är livsstil.

Det han dessutom lyfte fram är betydelsen av samtalet. Han menar att det samlas "slaggprodukter" i vår kropp som vi måste göra oss av med. Med slaggprodukter menar han effekten av stressrelaterade situationer och för höga prestationskrav, bekymmer och oro för anhöriga, skilsmässan, besvikelser, sorg, smärta, etc. Listan kan göras lång.

Det han ville komma till är att samtalet med en medmänniska hjälper en att lasta av problemen. I samtalet får vi lite distans till nuläget och vår egen förmåga att ta hand om situationen ökar. Vi behöver inte söka terapeuter utan stödet kan finnas närmare än så. Omvänt kan man vara lyhörd för en nära eller och kär person. Hur mår du egentligen? Vill du berätta för mig?

Här finns en av styrkorna med våra chefsnätverk. I nätverket delar vi med oss av såväl motgångar som framgångar. Vi vet alla att livet är upp och ner. I vissa perioder av livet duggar motgångarna tätare än vid andra.