Åter till vardagen i Stockholm efter tre intensiva dagar på Änglagård. Frågan kring VARFÖR vi behöver tala om vårt ursprung blev viktig och angelägen. Det är lätt att döma i efterhand när vi ser tillbaks till trender och företeelser i vårt land och våra liv. Det som är väsentligt i nuet tar ofta överhand i vardagen och återblick med reflektioner ger vi oss sällan tid till.
Vi studerade de ideella insatser som görs i Storstensjöbodarna av Göan Loviken och Holms hembygdsförening. Det speglade Katarina Ek-Nilssons föredragning om arbetet som görs inom SOFI. Släktforskning är ett annat sätt att kartlägga vårt eget ursprung. Kulturarvet skapar vår egen identitet och det kan vi aldrig springa ifrån. Att mörklägga partier i vår dokumentation eller skönmåla historien är vilseledande.
Ami Lönnroth inflikade "Människan är en berättelse" och Katarina tryckte på betydelsen av "Listening to the past and speaking to the future"
Ett Stort Tack till alla som deltog och medverkade i sommarens seminarium på Änglagård som för mig blev så livgivande!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar