Brytningstider

Med vånda möter somliga av oss den dagen vi tar farväl. Det kan vara från en årstid, platser, studiekamrater, arbetskamrater, anställning som upphör, den dagen som barnen flyttar hemifrån etc. Med vemod och nostalgi vinkar vi farväl men egentligen är detta farväl även en öppning till något nytt.

Det finns alltid något nytt som lurar runt hörnet och i detta nya kan vi ibland forma en ny verklighet men ibland ställs vi inför fullbordat faktum. Vi hade inget val.

Nyfiken på morgondagen är nog ev av de största gåvorna vi har fått och värd att förvalta. På Österlen för några år sedan, mötte jag en snart 90-årig dam på en akvarellkurs , som sa "Det jag mest oroar mig för är att jag skall behöva dö nyfiken"!

Att studera det lilla barnets nyfikenhet är livgivande.

Traditionerna styr

Påsken i fjällen är alltid en intensiv och mycket traditionsrik högtid för oss. Alla försöker komma till fjällstugan vid Flatruet och så även grannarna i närområdet. Vädret kan växla och i år hade vi maximalt med solsken och värme. Att åka skidor med armarna bara är en speciell känsla. När vi såg helgens väderprognoser var det med stort frågetecken vi satte oss i bilen och åkte upp. Det verkade inte så troligt att vi skulle kunna åka skidor.

Men det var det värt! Samvaron är viktig och skidåkningen var annorlunda men absolut värd att upplevas. Stundtals fick vi spänna av skidorna eller plöja igenom en och annan bäck med smältvatten som rinner längs sluttningarna. Barnbarnen hinner man uppleva på ett annorlunda sätt när man ger dom tid o.s.v. Nu ställer vi in skidorna i skidboden för denna säsongen.

Det är skönt med traditioner som vet vart vi skall styra vår kosa!

Nu är det dags

Solen lyser så skönt på oss så nu är det dags att njuta av våren och den blomstertid som komma skall. Min dag började med en timmes promenad i arla morgonstund. Att se det blanka vattnet, längs kajen vid Strandvägen, höra fiskmåsarnas yviga läten, se solen som stiger upp, andas den friska och klara luften, etc. Det ger mig en bra laddning med nya energier. Jag får en förnimmelse av allt det fantastiska som kan hända mig idag. Varje dag är ny möjlighet.

Nu är det dags! Njuta av våren när allt ligger i sin linda, dagarna förlängs, fåglarna kvittrar och i marken finns det ett antal växter som förbereder sin uppstigning ovanför jordytan. Då är det lätt att ta långa promenader, såväl tidiga morgonpromenader som sena kvällspromenader.

Det italienska kulturarvet

Vi reste många mil och passerade de numer knappt märkbara landsgränserna. Den snart enda skillnaden är naturens formationer. Toscanas vinklädda kullar är alltid fascinerande och talar sitt icke hörbara språk. De signalerar värme, kärlek till livet och till traditioner som går i arv sen flera generationer. Livsglädjen och humanismen finns på vingårdarna.

Det talade språket förändras och förenklas när engelskan breder ut sig i många kulturer, men dock icke till Italien. Där är det svårare och t.o.m på hotellen så är det det italienska språket som gäller och ingenting annat.

Däremot så tycks det som att matkulturen har utarmats och mycket standarder har EU utvecklat och anpassat över tid. Livsrytmen likformas etc. Vi blir kanske snart som italienare allihopa när vi tar pastakulturen till oss. Alkoholvanorna har vi redan anammat. I Sverige dricks det vin som aldrig förr, medan spritkonsumtionen sjunker, etc. Listan kan göras lång.

Det är klokt att vi nu ratificerar konventionen om att bevara de immateriella kulturarvet innan det går för långt. Vår ambition med chefsnätverken är att skapa kulturmöten mellan individer och olika branscher. Kulturmötet berikar och det stimulerar kreativitiviteten. Det är värt att notera.

Vårt klultrarv är en del av våra immateriella tillgångar

Att vila i nuet är en svår konst och svårare blir det i en digitaliserad värld med ständigt informationsflöde. Förmågan att ta hand om ett ofrivilligt stopp är värdefull. Jag tänker på väntetider som vi drabbas av. Tågen som inte kommer i tid, köbildning i trafiken, stoppljus, etc. Även om man nu lyckas med att vila i nuet så utesluter det inte behovet av ett miljöombyte.

Bilresan till Italiens sköna land är mer än en micropaus. Det är andra vyer och annan kultur, även om olikheterna länderna emellan suddas ut allt mer i denna globaliserade värld. Vårt kulturarv skall vi sätta värde på, det är en del av våra immateriella tillgångar.

I sommarens seminarium på Änglagård kommer vi att ägna mycket uppmärksamhet kring vårt kulturarv. År 2010 ratificerade Sverige en konvention om att bevara vårt kulturarv. Frågan är intressant och den kan man alltid fundera över när vi rullar söder ut.

Igår tackade jag Camilla Wagner för hennnes intessanta föredrag hos oss

Ibland måste man ta paus och nu är det ett sådant tillfälle. Det har varit en period med många möten och igår kväll ledde jag ett av mina sista möten som president i Zonta. Presidentuppdraget är tidsbegränsat och nu har jag det kvar t.o.m. maj månad. Zonta är en internationell biståndsorganisation med ett kvinnligt perspektiv.

Apropå paus så tar vi bilen imorgon kväll och åker söder ut som andan faller på. Att improvisera är fortfarande lockande och vi är tillbaks i Stockholm om ca 10 dagar. Då har vi kanske övernattat i Italien, gissningsvis 5 nätter.

Ordförandeskapet igår handlade bl.a. om att tacka Camilla Wagner för hennes intressanta föredrag. Hon hade mycket att säga om kvinnligt och manligt och olikheter i förhållningssätt till det motsatta könet inom vissa branscher och kulturer.

Ett av hennes huvudbudskap var att om du som kvinna bejakar att satsa på familjelivet och låter maken ta försörjningsansvaret för familjen, så måste du tänka långsiktigt och teckna ett pensionsavtal med din partner. Många äktenskap och samboförhållanden spricker och där kan vi se att kvinnan är den som blir mest ekonomiskt lidande.

Att få ett "Paketerbjudande på jobbet!"

Paketlösningar är eftersträvansvärt för de som inte blir erbjudna och en kränkning för de som blir erbjudna. Vi talade på ett nätverksmöte igår om besparingsmodeller på "huvudkontot" där allt fler företag väljer att gå ifrån turordningslistan i tider av krav på effektivisering.

Samma dag i ett annat sammanhang talade vi om Situationsanpassat Ledarskap där önsketänkandet är att varje individ kan leverera med rätt coachning. Kan det vara så att vi köper ut individer i onödan för miljonbelopp, ibland kallar vi dom för felrekryteringar?

Att ta ställning till ett paketerbjudande vid 50+ är ingen idealisk situation för många medan andra vill ha det. Några kommer till sin rätt som egna företagare eller hos en ny arbetsgivare. Det känns lite som lotteri när man väljer sitt levebröd. Vägen till framgång handlar bland annat om tur men det handlar också om att skaffa sig en självinsikt.

Kna man säga till sin chef att hon eller han uppskattas

I fredags var jag med om en sammankomst där den blivande pensionären blev avtackad med blommor, presenter och många vackra ord. Medarbetare talade om att han hade varit den bästa chefen de har haft. Jag tror dom i all den stund jag har följt honom under många år i ett av mina chefsnätverk. Det var trevligt att möta honom i närvaro av hans så många uppskattande medarbetare och kollegor såväl inom som utanför företaget. Som nätverksledare får jag en bild från mitt perspektiv och verkligheten kan ju visa något annat.

I det här fallet stämde bilden och jag hoppas bara att fler kan tala om att man har en bra chef medan uppdraget pågår och att man inte bara får höra det när man lämnar sin position för att gå vidare till andra uppdrag.