För en tid sedan var jag på 60års kalas i Nynäshamn. Det var Karin som fyllde 60 och maken var en av talarna. Han stod på scen med mikrofon i handen och höll ett tal till sin fru. Han prisade hennes förmågor och envishet. Hon trotsar motgångarna och ett mindre handikapp. Karin pluggar på en akademisk utbildning på distans. Hon vill förkovra sig i sitt jobb.
Han avslutade sitt framförande med "jag är stolt över min fru"
Det var gripande och jag tänker på ordet stolt. Hur ofta använder vi det? Vi har alla något att vara stolta över men det är kanske ett svenskt fenomen att vara lagom och då prisar man inte sig själv, anhöriga eller sin arbetsgivare.
Jag är övertygad om att egentligen kan vi lite till mans fundera över; Vad är jag stolt över? Vi kan nog minnas eller säga många gärningar som vi är stolta över.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Hej Eva! Jag följer din blogg med stort intresse. Intressant att du nämner ordet "stolt" just idag, jag har just bloggat om organsationskultur och att ha en "stolt kultur" på arbetsplatsen, där alla medarbetare känner delaktighet. Att vara stolt över ens arbetsplats är främmande för många men ack så viktigt för att uppnå samstämmighet och utveckling!
Skicka en kommentar