tisdag 16 mars 2010

Om humanistiskt ledarskap i en konkurrensutsatt industri

Lågkonjunkturen har medfört minskad efterfrågan i många branscher, bl.a. inom bilindustrin. Med minskade intäkter görs ett antal ansträngningar för att hålla industrin igång. Lönekontot är en stol del och det är angeläget att hitta en modell för anpassad arbetstid. Tillsammans med fackets representanter görs olika ansträngningar för att hitta lösningar till hållbar utveckling. Detta innebär också att man ställer krav på de anställda att vara flexibla i sina yrkesroller. Man måste kunna fler arbetsmoment på ett sätt som inte tidigare har efterfrågats.

För någon dag sedan hörde jag berättelsen om en man i 50-årsåldern som i princip hade stått vid samma maskin i 25 år. Parallellt med facket tittar arbetsgivaren på olika modeller för varierad arbetstid och vissa arbetsmoment rationaliseras bort. I det här fallet ville man att maskinoperatören skulle bli truckförare på fabriksgolvet för interna godstransporter. Det låter humant men det blev ett problem. Det visade sig att maskinoperatören hade en lägre grad av utvecklingsstörning som man inte tidigare hade observerat.

På Försvarshögskolan fick vi lära oss att "förr eller senare så når alla sitt kompetenstak" och det var det som till synes hade inträffat i det här fallet. Valet står mellan uppsägning eller att hitta en annan arbetsuppgift som motsvarar maskinoperatörens kompetenser. Möjligheten till anpassade yrkesroller efter individens förmåga, har reducerats i det moderna industriföretaget.

Inga kommentarer: